Elevhälsa

Vår elevhälsoplan beskriver hur vi arbetar och vem som ansvarar för vad. Dokumentet finns även tillgängligt som PDF.  

Elevhälsoplan Vinsta grundskola 2016/2017

Elevhälsoarbetet vid Vinsta grundskola

I skolan sker all verksamhet med elevernas bästa som mål. All personal ska arbeta utifrån ett elevhälsoperspektiv och i sin planering och utformning av verksamheten bevaka att hänsyn tas till elevhälsofrågor sett över hela skoldagen. Det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet är prioriterat och ska genomsyra de aktiviteter vi gör på skolan på alla nivåer.

Elevhälsoteamet

Elevhälsoteamet är en stödfunktion till lärarna i deras arbete med elevernas måluppfyllelse. Elevhälsoteamet är lärarna behjälpliga i att analysera orsaken till elevers skolsvårigheter, för att hjälpa lärarna i vilka insatser de kan sätta in, samt kunna ge stöd med insatser som går utanför lärarnas kompetensområden.
Elevhälsoteamets gemensamma uppdrag

  • Ansvara för det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet
  • Analysera elevers skolsvårigheter så att elevhälsa/pedagoger väljer rätt insatser
  • Förbereda underlag inför beslut om exempelvis anpassningar, stödinsatser och utredningar
  • Fatta beslut om att kalla till elevhälsomöte
  • Följa upp och utvärdera de insatser som Elevhälsteamet gör
  • Handleda den pedagogiska personalen så att varje elev erbjuds bästa tänkbara stöd
  • Upprätta samarbete med externa verksamheter i elevhälsofrågor
  • Bevaka utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter med elevhälsofrämjande syfte

Elevhälsoteamet sammanträder en gång varje vecka på östra respektive västra.

Elevhälsoteamets kompetensområden:

  • Specialpedagogisk kompetens för att kunna ge stöd såsom handledning till pedagogerna eller individuell handledning till elever i behov av särskilt stöd.
  • Kompetens inom psykosociala processer för att kunna ge stöd till pedagoger i kontakt med elever/familjer med psykosociala svårigheter eller i direkt stöd till dessa elever.
  • Kompetens inom gymnasieskolan och vilka konsekvenser olika insatser får för elevers framtid samt hjälp i planering av insatser.
  • Medicinsk kompetens och medicinska insatser

Följande ingår i elevhälsoteamet 2016/2017

  • Fredrik Boström, rektor
  • Johan Sjöberg, bitr rektor F-3
  • Pelle Wikingsson, bitr rektor 4-6
  • Ellen Lindberg, specialpedagog östra
  • Åsa Öberg, specialpedagog östra
  • Lena Gyllenberg, skolsköterska östra
  • Vakant, skolpsykolog
  • Ylva Buhrgard, bitr rektor 7-9
  • Anna Lang Raud, SYV
  • Camilla Stenmark, skolkurator
  • Elisabet Larsson, skolsköterska västra
  • Sisko Almgren, specialpedagog västra
  • Inga-Karin Tacas, specialpedagog västra

Kompetenser kan vid behov komma av lånas mellan skolorna.
För ansvarsbeskrivning av teamets olika funktioner, se dokumentet Vinsta grundskola: Ansvar och uppdrag.
Utöver ovanstående finns skolläkare på plats vid några tillfällen varje månad.

Arbetsgång elevärende

Ett stort ansvar för elevhälsoarbetet ligger hos mentor och hos arbetslaget. Bäst kunskap om eleven har de som arbetar ihop med eleven dagligen och i arbetslaget ska naturligt förekomma diskussioner kring elevhälsa på organisations-, grupp och individnivå. Arbetslagets planering av undervisning och verksamhet ska alltid ske utifrån en helhetssyn på eleven och med ett elevhälsoinriktat perspektiv. Nedan följer en beskrivning av den förväntade gången om det uppdagas att en elev kan ha svårigheter kunskapsmässigt eller socialt. I undantagsfall kan avsteg från ordningen nedan ske.

Steg 1

Läraren uppmärksammar en svårighet. Läraren samtalar med eleven, analyserar och gör möjliga anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Läraren kan ta hjälp av innehållet i dokumentet.

Steg 2

Om svårigheterna kvarstår samtalar läraren med eleven och utvärderar åtgärderna. Därefter lyfts eleven i arbetslaget. Mentor och/eller andra pedagoger samlar på sig underlag som sedan processas vid nästa handledning i arbetslaget. Arbetslagsledare, biträdande rektor eller specialpedagog leder handledningen som går av stapeln ca varannan vecka med all lagets pedagogiska personal närvarande.

Vid mötet samlar mentor tillsammans med arbetslaget information, diskuterar, planerar och vidtar de nödvändiga insatser/anpassningar. Mentor dokumenterar detta på särskild blankett. Arbetslaget ansvarar för att ta hjälp av personal ur EHT (Elevhälsoteamet) vid behov för att hitta lämpliga anpassningar i verksamheten samt vid behov få handledning. Exempel på anpassningar utifrån elevs utmaning finns samlade i särskilt dokument.

Arbetslaget ansvarar för att beslutade insatser/anpassningar görs i verksamheten. Mentor har ett särskilt ansvar för att föra fram informationen till eventuella lärare utanför arbetslaget som undervisar eleven. Vårdnadshavarna meddelas av mentor att en IPP (individuell pedagogisk planering) upprättas. Ärenden som inte går att lösa i arbetslaget och behöver ytterligare insatser går vidare till steg 3.

Steg 3

Mentor ansvarar för att vårdnadshavare informeras om att ärendet går vidare till EHT. Mentor skriver en aktualisering till EHT. Denna blankett omfattar också en enklare pedagogisk och psykosocial bedömning. Detta kan vid behov ske i samarbete med specialpedagog och/eller kurator. Vid EHT:s nästa sammanträde redovisas ärendet.

Rektor fattar efter samråd med EHT beslut om en fördjupad pedagogisk utredning ska genomföras eller inte. Andra beslut kan också fattas om exempelvis annan typ av utredning, hänvisning till BUP mm. I de fall som pedagogisk utredning beslutas är det arbetslagets personal under ledning av specialpedagog (eller skolkurator i fall av renodlad psykosocial karaktär) som sammanställer denna. Viktigt att detta dokument är genomarbetat då det är det viktigaste underlaget för beslut om exempelvis åtgärdsprogram och anpassad studiegång. Återkoppling ska ske från EHT till arbetslag om vilka beslut som fattas.

Steg 4

Med den pedagogiska utredningen som underlag beslutar rektor, efter samråd med övriga deltagare i EHT, vilka åtgärder som behöver vidtas.
Exempel på beslut kan gälla:

  • Beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram
  • Beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram
  • Beslut om ytterligare utredningar (efter vårdnadshavarnas godkännande)
  • Beslut om inköp av ytterligare kompensatoriska hjälpmedel
  • Beslut om Elevhälsomöte (EHM), med fler kompetenser ur EHT.

Biträdande rektor tar beslutet tillbaka till arbetslaget. Mentor kontaktar vårdnadshavarna och bjuder in till ett möte där åtgärdsprogram eller andra beslut utarbetas i samråd. Med på möte är ansvarig specialpedagog alt kurator samt ev lämplig övrig elevhälsopersonal. Om vårdnadshavare är missnöjda med ett beslut om åtgärdsprogram som rektor fattat kan beslutet överklagas (enl. skollagen 28 kap 16§) Detta gäller både själva innehållet i ett åtgärdsprogram och ett beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram.
All dokumentation rörande enskild elev från handledningstillfällen och EHT ska alltid förvaras i elevakten som i sin tur är inlåst i skolans arkivskåp.

Ansvarsfördelning elevärende

Mentor ansvarar för att:

  • Uppmärksamma elever i behov av extra anpassningar
  • Ha den löpande kontakten med elev och vårdnadshavare
  • Ta upp elevärende i arbetslaget och vid handledning
  • Upprätta individuell pedagogisk planering (IPP)
  • Informera all berörd personal om elever i behov av extra anpassningar
  • Tidsplan för föräldra-/utvecklingssamtal upprättas för barn i behov av särskilt stöd
  • Vid behov aktualisera elevärende till EHT
  • Mentor ansvarar för att pedagogisk utredning skrivs.
  • Meddela EHT om åtgärdsprogram inte fungerar

Arbetslaget ansvarar för att:

  • Medverka till att hitta och genomföra lämpliga lösningar/förbättringar inom arbetslagets ram för elever i behov av stöd
  • Utnyttja den gemensamma kompetensen för elevens bästa
  • Stötta mentor vid exempelvis IPP, pedagogiska utredningar och annan dokumentation

Specialpedagogen ansvarar för att:

  • Ge råd och handledning till undervisande lärare gällande alternativa arbetssätt och kompensatoriska hjälpmedel samt hur man pedagogiskt skall bemöta elever i behov av särskilt stöd
  • Vid behov erbjuda specialundervisning eller annat stöd till elever i behov av extra insatser
  • Ge stöd till lärarna vid upprättande av individuell pedagogisk planering, pedagogisk utredning samt eventuellt delta i formulerandet av åtgärdsprogram

Rektor och elevhälsoteam ansvarar för att:

  • Vid behov kalla till elevhälsomöten där personer inom rätt kompetensområde deltar
  • Elevärendet behandlas på möte och återkoppling sker till mentor och andra berörda skyndsamt
  • Besluta om övergripande insatser som exempelvis ÅP eller införskaffande av kompensatoriska hjälpmedel. Beslut som inskränker elevens skolgång såsom exempelvis anpassad studiegång
  • Andra funktioner inom elevhälsan bidrar vid behov och utifrån sitt kompetensområde med exempelvis skolsocial utredning, remisser till vidare utredning, skolläkartid mm.

Dokumentation

Skolsköterska/skolläkare samt skolkurator arbetar med egna journalsystem som är starkt skyddade av sekretess. Förutom dessa system där till exempel psykologutredningar och medicinska utredningar förvaras, finns elevakter för de elever som är föremål för elevhälsoteamets arbete.
Elevakterna förvaras i brandsäkra arkivskåp på respektive expedition dit endast elevhälsoteamet har tillgång.

Rutin ogiltig frånvaro/hög frånvaro

Vårdnadshavaren ska meddelas samma dag som eleven är olovligt frånvarande från lektion. Detta sker automatiskt via Stockholms Skolwebb om all data finns inlagd i systemet. Mentor tillser att detta finns inlagt i Skolwebben. I annat fall bör det ske genom exempelvis telefonsamtal eller e-postmeddelande om mentor försäkrat sig om att detta når vårdnadshavarna.

Steg 1

Vid tre tillfällen (halv lektion eller mer) med olovlig frånvaro ska mentor samtala med eleven samt kontakta vårdnadshavare över telefon alternativ träffas fysiskt i ett möte.

  • Vilka är de bakomliggande orsakerna till den olovliga frånvaron?
  • Vilka blir konsekvenserna för elevens studier?
  • Vad gör skola/elev/vårdnadshavare för att få slut på den olovliga frånvaron?
  • Mentor upplyser att man vid fem ytterligare tillfällen med olovlig frånvaro kommer att bli kallad av skolledningen och att det då är möjligt att skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten.
  • Rektor meddelas vid genomfört samtal med kopia på överenskommelse.

Steg 2

Vid ytterligare tre tillfällen med olovlig frånvaro informerar mentor skolledningen. Skolledningen kallar till ett möte med vårdnadshavare och elev. Rektor beslutar om orosanmälan till socialtjänsten görs och/eller om åtgärdsprogram ska upprättas.

Även elever med hög giltig frånvaro riskerar att lyckas sämre i skolan. Mentor ringer hem efter tre frånvarotillfällen under en termin och uttrycker oro. Skolsköterska (östra)/skolkurator (västra) kontrollerar månadsvis vilka elever som har över 20% frånvaro senaste månaden samt under terminen som helhet. Därefter kontaktas elevernas mentorer och utifrån det som framkommer beslutar elevhälsoteamet vilka familjer som kallas till möte med i första hand skolhälsovården. Vid fortsatt hög frånvaro kan orosanmälan till socialtjänsten göras.

Anmälningsskyldighet till socialtjänsten

Enligt socialtjänstlagens 14:e kapitel har skolan och alla som arbetar i skolan skyldighet att skyndsamt anmäla till socialnämnden om barn far eller misstänks fara illa.

I praktiken formuleras i regel orosanmälningarna av skolsköterska, specialpedagog eller skolkurator och undertecknas av rektor. Anmälan görs via särskilt formulär där bland annat elevens namn, födelsedata, adress och uppgifter om vårdnadshavare anges. Anmälan ska även innehålla namn på ansvarig personal som kan kontaktas vid behov.

I möjligaste mån ska vårdnadshavare och elev i de högre årskurserna underrättas innan anmälan görs, dock med undantag för situationer där det finns misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp i hemmet.

Sekretess

Samma tystnadsplikt gäller i samband med såväl elevhälsomöte som arbetsenhetens elevhälsoarbete, dvs att det som avhandlas/ beslutas under sammanträdena får föras vidare endast till dem som är direkt berörda av besluten. Detta såvida det inte står klart att uppgiftens röjande kan vara till men för eleven eller någon honom närstående. En god tumregel är att samråda med berörda vårdnadshavare och berörd elev om vilken information och hur informationen får spridas.

Prioriterade områden 2016/17

Genom skolans systematiska kvalitetsarbete har särskilda utvecklingsområden identifierats och i verksamhetsplan anges dessa, åtgärder, förväntat resultat, arbetssätt, resursanvändning och hur uppföljningen går till. Några av de åtaganden som i hög grad berör elevhälsoarbetet redogörs för kortfattat nedan.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
All pedagogisk personal involveras i analysarbetet samt i framtagandet av strategier för ökad måluppfyllelse. Detta sker exempelvis genom terminsvisa pedagogiska revisioner i arbetslaget, skolövergripande resultatseminarier samt individuella samtal med pedagoger med låg måluppfyllelse i sina ämnen/klasser. Kontinuerlig uppföljning av elevers kunskapsutveckling av elevhälsan som tillsammans med skolledningen styr fördelningen av resurstid och stöttar vid utarbetandet av åtgärdsprogram. Ny arbetsmodell för att uppmärksamma och rapportera stödbehov införs hösten 2016 och det sker ett tydliggörande kring anpassningar och åtgärdsprogram samt vilka som ansvarar för vad. Vilka diagnosmaterial och screeningmaterial som används i respektive årskurs samt vem som ansvarar för genomförande och rättning tydliggörs i särskild plan (Se bilaga: Screening av elevers kunskaper F-9).

Elever i behov av extra anpassningar och stödinsatser ska identifieras tidigare för att riktade stödinsatser ska kunna ges och leda till ökad måluppfyllelse.
En tydlig rutin arbetas fram som klargör olika professioners ansvar vad gäller uppföljning, dokumentation och åtgärdande arbete. Utarbetning av en tydlig arbetsgång vad gäller anpassningar inom undervisningens ram samt en kvalitetssäkring av de åtgärdsprogram som upprättas vid enheten.

Skolan ska i större omfattning individanpassa undervisningen för de nyanlända eleverna samt effektivisera deras svenskinlärning för att än snabbare kunna gå in i reguljär klass och kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Samarbetet med START Stockholm för screening av elevers förkunskaper fortsätter och ökar möjligheter att bättre komma in i svensk grundskola. Genom elevrapporten ges skolan bättre förutsättningar att individanpassa undervisningen redan från start. Löpande ska elevens utveckling i svenska utvärderas för att den successiva integreringen i reguljär undervisning ska ske i rätt takt. Samverkan mellan SvA-lärare, handledningen på modersmålet samt mentor och övriga lärare utvecklas med elevens bästa i fokus.

Vinsta grundskolas alla elever ska känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet.
Skolans trygghetsgrupper har ett särskilt ansvar för att tillsammans med skolledningen och övrig personal, elever och vårdnadshavare arbeta fram Trygghetsplanen. Skolkurator leder arbetet med att arbeta fram årets trygghetsplan. I detta arbete involveras alla skolans elever för att identifiera trygga och mindre trygga miljöer och situationer för att skolans personal sedan ska kunna åtgärda och förbättra. Respektive arbetslag har också i uppdrag att arbeta för att öka känslan av gemenskap och stolthet för vår gemensamma skola. I mentorstiden ingår livskunskapsfrågorna där mentorerna utgår från gruppens behov när man väljer uppgifter och material.

Eleverna upplever att de har god studiero på lektionerna med möjlighet att fokusera på sitt lärande.
Vi fortsätter diskutera tillsammans med eleverna vad studiero innebär samt hur och när man lär sig bäst. Vi utvärderar och reviderar den gemensamma lektionsstrukturen samt utarbetar en konsekvenstrappa för skolans alla årskurser.
 

Dela: